ANTIKEN
GREKISK OCH ROMERSK FORNTID
ca. 800 f. Kr. – ca. 500-talet.
Den period som vi kallar antiken omfattar århundradena kring Kristi födelse. Ca 800 f. Kr. till ca 500 e. Kr. Begreppet antiken började användas på 1700‐talet och syftade från början bara på den grekiskromerska konsten. Sedan kom det att omfatta hela den historiska perioden.
Grekisk konst och arkitektur
Den tidigaste europeiska högkulturen uppstod på ön Kreta utanför Greklands kust för ca 4000 år sedan. Där har man hittat rester av ett enormt palats som kallas Knossos. Palatsets väggar var dekorerade med bilder i starka färger. Sådana väggmålningar kallas fresker. Den minoiska kulturen var framstående och avancerad. Som kuriosa kan nämnas att de byggde ett fullt fungerande avloppssystem redan då och det lyckades ingen i stort sett med i övriga världen förrän flera tusen år senare.
Denna ovanstående fresk kallad för "Toreadorfresken" är omstridd. Där vissa förespråkare menar att den visar en sportaktivitet som man tror var helig då man vet att tjuren på den här tiden var ett heligt djur. Medan andra personer starkt hävdar att den föreställer en slags tjurfäktning eller "lek" med tjurar, medan ytterligare andra menar att bilden visar en offerritual där man hetsade tjurar att ränna in i och spetsa unga män och kvinnor.
De minoiska freskerna är målade med mjuka, böljande linjer och föreställer stiliserade människor, djur och blommor. Men motiven är ofta inte tagna från verkligheten. Många av växterna som avbildas finns inte och flera av djuren är fantasivarelser.
Eftersom grekerna begravde sina döda tillsammans med dekorerade dryckeskärl och vaser har mycket av den grekiska keramiken bevarats till vår tid. Det är därför lätt att tro att vasmåleriet var den vanligaste bildframställningen men det var bara en liten del av den antika bildvärlden. Enligt de skriftliga källor som bevarats var freskomålningar och målningar på pannåer – träskivor – den vanligaste konsten. Av dessa finns det nästan ingenting kvar. De fragment som hittats är så små att vi inte kan se vad de föreställer.
De grekiska vaserna täcktes ofta med bilder både på in‐ och utsida. Man kan säga att de fungerade som en slags bilderböcker. Motiven hämtades inte bara från religionen och mytologin utan också från vardagslivet. Men bilderna illustrerade inte enbart de antika historierna. De hade ofta politisk, filosofisk och religiös betydelse för grekerna själva. |
Templet "Parthenon" på den heliga klippan Akropolis i Aten, som är helgat åt jungfrun Athena.
Byggdes 448 - 432 f. Kr., och är en återuppbyggnad av templet som förstördes av perserna år 480 f. Kr.
.
Byggdes 448 - 432 f. Kr., och är en återuppbyggnad av templet som förstördes av perserna år 480 f. Kr.
.
På den heliga klippan Akropolis i Aten kan man än idag beskåda templet Parthenon, som är helgat åt jungfrun Athena. Detta tempel är byggt 448 – 432 f. Kr. och är en återuppbyggnad av tempel som förstördes av perserna år 480 f. Kr. Akropolis är et stort område med gamla tempel från Greklands storhetstid.
Det finns två typer av grekisk skulptur, skulpturgrupper och fristående skulpturer. Grupperna som finns kvar är kopior från romersk tid medan de fristående skulpturerna är bevarade grekiska original. Till skillnad från de egyptiska skulpturerna är de grekiska rundskulpturer, dvs. de är menade att ses från alla håll.
Det finns två typer av grekisk skulptur, skulpturgrupper och fristående skulpturer. Grupperna som finns kvar är kopior från romersk tid medan de fristående skulpturerna är bevarade grekiska original. Till skillnad från de egyptiska skulpturerna är de grekiska rundskulpturer, dvs. de är menade att ses från alla håll.
Antikens greker ville upphöja människan till det gudomliga och samtidigt sänka det gudomliga till mänsklig nivå. Därför är deras skönhetsideal ganska overkligt. Alla skulpturer föreställer unga vackra män och kvinnor med gyllene lockar. Så såg naturligtvis inte alla greker ut. Jämför med dagens reklam som visar människor som är ganska unika. Det är inte många som faktiskt ser ut som idealet.
Grekerna var som sagt vid denna tid duktiga skulptörer. En av dessa välkända berömda skulpturer är "Diskuskastaren", från ca 400 - 450 f. Kr. Den är främst känd för att det är bland de första konstverken där vi vet vem som var konstnär, nämligen Myron. Konstnärerna var annars anonyma och sågs som hantverkare tills efter medeltiden. Idag finns denna staty i Rom, där man gjort en marmorkopia efter bronsorginalet. |
Den period som började när Alexander den store dog på 300‐talet f Kr kallas den hellenistiska efter det grekiska namnet på Grekland – Hellas. Nu blev konsten ännu mer levande och uttrycksfull. Man började nu avbilda abstrakta begrepp, till exempel kärlek, död, vishet och mod men även ännu mer abstrakta begrepp som lycka och ovänskap. Denna typ av framställningar kallas allegorier. En allegori har en dold innebörd och handlar alltså egentligen om något annat än det som framställs. Olika gudar fick representera olika känslor. Gudinnan Nike blev representativ för seger och gudinnan Afrodite för kärlek osv.
Etruskisk konst
Etruskerna stod under 600 - 500-talet f. Kr. på höjden av sin makt, och konsten lika så. Vilket man kan se bl. a se såväl på gravkamrarnas väggmålningar, vilka flera är ett halvt årtusende äldre än målningarna i Pompeji, liksom de i brända ler- och bronskonstverken som gjordes under den tiden. Den etruskiska konstslöjdens höga ståndpunkt vittnar bland annat om många utomordentligt fina guldarbeten med ornament av pålödda, nästan stoftfina guldkorn.
Etruskerna område sträckte sig från Neapel i söder till Podalens nedre del i norr. Man kan säga att det är ungefär den mellersta delen av det som vi idag kallar Italien. De grekiska och etruskiska kulturerna bedrev tidigt en intensiv handel med varandra: etruskiska järn- och skogsprodukter byttes mot grekisk konst och keramik. Den grekiska kulturen hade ett stort inflytande på den etruskiska och dess bildkonst och stadsplanering. Den etruskiska konsten följde därför efter den grekiska mycket nära och genomgick också ett antal liknande stilfaser samtidigt med motsvarande grekiska.
Etruskerna område sträckte sig från Neapel i söder till Podalens nedre del i norr. Man kan säga att det är ungefär den mellersta delen av det som vi idag kallar Italien. De grekiska och etruskiska kulturerna bedrev tidigt en intensiv handel med varandra: etruskiska järn- och skogsprodukter byttes mot grekisk konst och keramik. Den grekiska kulturen hade ett stort inflytande på den etruskiska och dess bildkonst och stadsplanering. Den etruskiska konsten följde därför efter den grekiska mycket nära och genomgick också ett antal liknande stilfaser samtidigt med motsvarande grekiska.
Bronsstatyn "Varginnan" som diar Romulus och Remus.
De två barnen är dock inte gjorda av etruskerna, utan har sats dit under
renässansen (1400-1500-talet).
De två barnen är dock inte gjorda av etruskerna, utan har sats dit under
renässansen (1400-1500-talet).
Rom styrdes under denna tid av etruskiska kungar. Under denna etruskiska tid i Rom tillverkades det konstverk som kom att bli en symbol för staden, nämligen Varginnan som diar Romulus och Remus. De två barnen är dock inte gjorda av etruskerna, utan har sats dit under renässansen (1400-1500-talet).
Romersk atkitektur
Den romerska arkitekturen utvecklades ur den grekiska, men fick tidigt en mer polerad prägel än denna. Av grekerna ärvde romarna bl.a. till exempel tempel-, teater-, palats-, privathusarkitektur, och från etruskerna valven.
En betydelsefull uppfinning för den romerska arkitekturen var den naturliga cementen (puzzola), med vilken romarna kunde uppföra gigantiska kupoler och akvedukter. Romersk arkitektur koncentrerade sig mer på själva rummet än vad den grekiska arkitekturen gjorde.
En betydelsefull uppfinning för den romerska arkitekturen var den naturliga cementen (puzzola), med vilken romarna kunde uppföra gigantiska kupoler och akvedukter. Romersk arkitektur koncentrerade sig mer på själva rummet än vad den grekiska arkitekturen gjorde.
I Rom kan du på området Forum Romanum än idag hitta mycket av den antika arkitektur som kom till under den mäktiga romartiden. Ett av dessa välkända monument är ”Colusseum”, som byggdes 72 - 80 e.Kr. Det är en stor amfiteater där romarna fick se blodiga skådespel där bl.a. gladiatorer och vilda djur kämpade mot varandra.