Universitetslektor, Staffan Lövgren, i bild vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han har utbildat bildlärare sedan 1990 och beskriver bildämnets struktur så här:
- Bildämnet har tre kunskapsområden: bildframställning, redskap för bildframställning och bildanalys. Det ska inte ses som separata enheter utan bildarbetet ska genomsyras av alla områdena. Bildämnet står på två ben, teori och praktik. Bildanalys kan ligga till grund för bildframställning eller tvärtom.
Progression ligger bland annat i att eleverna i grundskolan går från de enkla till det lite mer komplexa eller
omfångsrika. Från enkla redskap och former till mer avancerade. Med ett vidgat och fördjupat innehåll
upp genom årskurserna.
- Exemplen i centrala innehåll förtydligar innehållet men behöver för den delen inte prioriteras eller ens användas. I års 4-6 anges exemplet serier och illustrationer men skulle lika väl kunna vara karikatyrer eller informationsbilder, eller något helt annat inom berättande och informativa bilder.
Bild i grundskolan
"Vi befinner oss mitt i en visuell kultur"
Undervisningen i bild ska handla om att förstå bildens betydelse, till exempel i digitala medier. Man ska både lära sig att skapa bilder och att tolka dem.
Staffan Lövgren är universitetslektor i bild vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Han har utbildat bildlärare sedan 1990.
Vilken är den viktigaste delen i kursplanen?
- Med utvecklingsmålet kommunicera med bilder för att uttrycka budskap vill vi betona för lärarna vikten av att kommunikationsaspekten, dvs berättandet och tolkandet, får ett större utrymme i bildundervisningen än i dag.
Vi har lyft fram bildarbete med digitala medier genom att säga att redan i år 1-3 ska man börja använda kameror och enkla dataprogram i bildundervisningen för att därefter genom hela grundskolan fortsätta att arbete på det sättet. Vi vill genom detta arbetssätt koppla elevernas intresse för nya digitala medier till skapande istället för konsumtion.
Vi poängterar vikten av ett undersökande arbetssätt där eleverna kan vara kreativa och bidra med egna initiativ genom att forska, presentera och sprida sitt arbete till omgivningen.
Vi pekar på vikten av att inkludera studiet av hela den visuella kulturen, alltså även barn och ungdomskulturen, i framtidens bildundervisning genom analys av bilders uttryck, innehåll och funktion. Här finns ingen motsättning mellan bildanalys och bildframställning, utan de är två begrepp som kan gå hand i hand.
Intervjuare: Lotta Nylander, journalist med inriktning på skolan.
Hämtat från: UR Kunskapsbanken, www.ur.se
- Med utvecklingsmålet kommunicera med bilder för att uttrycka budskap vill vi betona för lärarna vikten av att kommunikationsaspekten, dvs berättandet och tolkandet, får ett större utrymme i bildundervisningen än i dag.
Vi har lyft fram bildarbete med digitala medier genom att säga att redan i år 1-3 ska man börja använda kameror och enkla dataprogram i bildundervisningen för att därefter genom hela grundskolan fortsätta att arbete på det sättet. Vi vill genom detta arbetssätt koppla elevernas intresse för nya digitala medier till skapande istället för konsumtion.
Vi poängterar vikten av ett undersökande arbetssätt där eleverna kan vara kreativa och bidra med egna initiativ genom att forska, presentera och sprida sitt arbete till omgivningen.
Vi pekar på vikten av att inkludera studiet av hela den visuella kulturen, alltså även barn och ungdomskulturen, i framtidens bildundervisning genom analys av bilders uttryck, innehåll och funktion. Här finns ingen motsättning mellan bildanalys och bildframställning, utan de är två begrepp som kan gå hand i hand.
Intervjuare: Lotta Nylander, journalist med inriktning på skolan.
Hämtat från: UR Kunskapsbanken, www.ur.se