Suddgummi
Suddgummi, även kautschuk eller radergummi, är ett skriv- och teckningshjälpmedel. Att tänka sig ett liv utan suddgummi när man är tecknare, kan kännas hårt och nästan helt omöjligt. Men det är faktiskt att föredra att elever kan vara utan detta mirakulösa verktyg för att träna sin förmåga i skiss- och tecknande.
Suddgummit uppfanns på 1770-talet av engelsmannen Joseph Priestley. Han upptäckte att man kunde ta bort blyerts från pappersytor genom att gnugga en bit kautschuk mot den. (Det var även Joseph Priestley som upptäckte grundämnet syre år 1774.) Sedan dess har flera formler av utvecklats för att komma fram till dagens suddgummi. Tidigt kom man på att man skulle göra gummit grynigare för att slita mindre på pappret, men man skulle också försöka behålla gummits molekylära sammanhållning.
Det finns olika typer av suddgummi, bl.a. som avlägsnar skrift- och tecknande från både såväl blyerts- som overheadpennor. Suddgummin är oftast tillverkade av plast, men äldre modeller är tillverkade av s.k. kautschuk.
Det finns olika typer av suddgummi, bl.a. som avlägsnar skrift- och tecknande från både såväl blyerts- som overheadpennor. Suddgummin är oftast tillverkade av plast, men äldre modeller är tillverkade av s.k. kautschuk.
Suddgummin förekommer i en stor mängd variation i både former och färger samt även med olika dofter. Under 1980-talet var det populärt bland barn att samla på suddgummin formade som blommor, bilar och liknande. Dessa hade också vanligen olika dofter.
Det finns även suddgummin som går att knåda till en form som passar situationen, s.k. knådgummi. Detta trycker man mot blyertsen man vill ta bort och "lyfter" bort den. Och det fungerar allra bäst på kol, när man jobbar med kolteckningar m.m.