NYKLASSICISMEN
ca. 1750 – 1830-talet.
Nyklassicismen var den mest betydelsefulla stilen inom konst och arkitektur i Europa från ca.1750 till 1850, och ville pånyttföda antiken med dess klarhet och harmoni. Denna konststil inspireradesoch stimulerades av de arkeologiska utgrävningarna i Pompeji och Herculaneum år 748 och av den tyske arkeologen Winkelmanns författarskap. Mycket av de grekisk-romerska former, känslolägen och ideal återspeglas i nyklassicismen.
Rom blir konstens huvudstad då det var utlänningarna i Rom som skapade den nyklassicistiska konststilen. Det var också här som skulptören Antonio Canova och Bertel Thorvaldsen var bosatt då dessa var nyklassicismens stora företrädare.
I Frankrike var det Jacques-Louis David som var aktuell. Till skillnad från rokoko hade nyklassicismen en stramare stil med rakare linjer. Utmärkande drag av bruket av ordningar så som kolonner och klassiska ornament m.m.
I Frankrike var det Jacques-Louis David som var aktuell. Till skillnad från rokoko hade nyklassicismen en stramare stil med rakare linjer. Utmärkande drag av bruket av ordningar så som kolonner och klassiska ornament m.m.
Antonio Canova var en italiensk skulptör. Han inledde sin karriär i venedig, där han skulpterade gestalter. Innan han ens fyllde 20 år förvånade han ventianska konstkännare medn sin tekniska virtuositet.
År 1779 besökte Canova Rom för att där följande år slå sig ned för gott. Vad gäller hans stil övergick han succesivt till att skulptera fråstående skulpturer och statyer med motiv hämtade från den klassiska mytologin. Hans ”Amor och Psyche” är ett av hans allra mest kända verk. Gestalterna, som är helt insjunkna i varandra och inte ägnar åskådaren så mycket som en blick, utgör en självständig enhet och kräver att bli betraktade som en sådan. |
”Cupid´s Kiss” (Amor och Psyche) av Antonio Canova år 1793. Louvren Museum, Paris.
Jacques-Louis David var en fransk målare. Han var den ledande personen inom nyklassicismen då få män utövat en sådan makt över sin egen tids konst och smak som David.
Hans motiv och historiska och mytologiska verk samt hans sökande efter den ideala skönheten med utgångspunkt från den klassiska skulpturen skulle känneteckna den akademiska konsten under 1800-talet. David utbildades av Joseph Marie Vien i en rokokotradition i Bouchers anda. Denna utbildning förkastade David med sin ”Horatiernas ed”, som visades 1784 i både Rom och Paris och genast erkändes som ett banbrytande verk. Färgerna i målningen är lysande och klara och teckningen fast, okonstlad och kraftfull. |
I Sverige kallades stilen för gustaviansk efter Gustav III, eftersom det var just han som introducerade nyklassicismen i Sverige genom att låta bygga flera olika gustavianska byggnader.De två mest betydelsefulla personerna i nyklassicismens Sverige var bla. Carl Fredrik Adelcrantz och Johan Tobias Sergel.
Carl Fredrik Adelcrantz byggande av kansliflygeln i Stockholms slott, anlade Lejonbacken och ritade både Adolf Fredriks kyrka och gamla Kungliga Operan i Stockholm (Gustav III:s Opera. På femtiokronorssedeln, bakom
porträtt-bilden av Jenny Lind ses
en del av hans sektionsritning genom scenen av detta operahus.
Han ritade också Drottningholmsteatern och nuvarande Kina slott på Drottningholm och även Confidencen vid Ulriksdal. Han stod för tillbyggnaden av Svartsjö slott samt, tillsammans med Jean Eric Rehn, huvudbygg-naden på Sturehovs slott. Carl Fredrik Adelcrantz var en betydelsefull person vid hovet och blev bl.a. både hovjunkare, hovintendent och överintendent för Kongliga Ritarakademien, vår nuvarande Konstakademin, år 1757. |
Johan Tobias Sergel talanger upptäcktes tidigt och han fick undervisning av konstnärerna Jean Eric Rhen och Jacques Adrien Masreliez.
År 1757 började han som elev hos den Pierre Hubert L'Archevêque, från Frankrike som modellerade Gustav II Adolfs staty, Stockholm. Sergel assisterade också honom vid arbetet av två statyer för kungliga slottet. En annan viktig händelse i Sergels tidiga utveckling var hans möte med gravören Per Floding, som introducerade honom i den nyantika stilen. År 1767 kunde Johan Tobias Sergel genom ett resebidrag på 3.000 daler silvermynt göra en studieresa till Paris, Rom och Neapel. Under ett år fördjupade han sig i de antika konstverken, ett år som han själv inte producerade någonting. Ludvig XV av Frankrike beställde av honom skulpturen ”Amor och Psyke”, men kungen dog medan verket bara var halvfärdigt. Det köptes då i stället av Gustav III, som alltmer hade börjat intressera sig för den lovande konstnären. Johan Tobias Sergel studerade och arbetade både i Frankrike och Italien. Sergel återvände till Sverige 1779 och blev då utnämnd till kunglig statybildhuggare. Han hade från år 1786 både sin bostad och ateljé vid Beridarebanan som låg där Sergelgatan nu har sin sträckning. Sergel har gett sitt namn åt både såväl Sergels Torg, Sergelarkaden som Sergelgatan i Stockholm. |